Tillbaka                                                         

 

Jag och min man Niklas har en liten uppfödning av Helig Birma. Vi har nyligen flyttat till Karlstad från Falun och vår uppfödning har gått på sparlåga ett tag, men nu har allt lugnat ner sig och vi kan ta tag i vår uppfödning igen.

 

 

Vår katthistoria började med Max, en vanlig huskatt, som behövde ett nytt hem. Vi var alla glada när Max kom hem till oss, det var mysigt med katt i huset. Men efter bara några dagar var min äldsta dotter Jessica full av kliande nässelutslag! Vi var tvugna att lämna tillbaka Max=(

Så när min kompis Malin ringde och frågade om jag kunde tänka mig att ta en birmahane på foder, så sa jag att: -det går inte! När mina barn fick höra det här sa de att de hade hört att raskatter inte var lika allergiframkallande som huskatter. Jag var fortfarande väldigt tveksam, men efter övertalning från båda håll så gick jag med på att prova, med förbehållet att vi fick lämna tillbaka honom om det skulle visa sig att det inte fungerade.

Så kom då Casper hem till oss, en chokladtabbymaskad birma, jag hade nog aldrig sett nåt finare=) Dagarna gick utan att Jessica fick några utslag.....det funkade! Tänk att man kan bli så glad över att ha fel.

Sen dess har fler birmor tagit huset och oss i besittning. Jessica har idag två egna birmor och eget stamnamn, S*Alvtassen´s.

Även min dotter Josefin och hennes pojkvän Lars har en Birma från oss, lille Sniff från Muminkullen flyttade hem till dem.